Svensk husmanskost får nu sin egen dag i kalendern. Det är krögaren Pontus Frithiof som
tillsammans med bland annat White Guide, Gastronomiska Akademin och Måltidsakademin
har tagit initiativet att införa Husmanskostens dag den 26 februari. Initiativet ska stärka
intresset för svensk traditionell matlagning.
– Vi hoppas att det här ska vara någonting som genomsyrar hela Sverige, och att alltifrån skolor, till dagligvaruhandel och restauranger verkligen tar upp och manifesterar detta initiativ, säger Pontus Frithiof.
“Ett upprop för det svenska matarvet”, står det på framsidan av det manifest som har skickats ut till 100 tongivande krögare, kockar och restauranger för att få fler att engagera sig i Husmanskostens dag. Införandet stöds redan av flertalet kockar och restauranger, men även aktörer som Arla, Martin & Servera, Menigo och LRF.
Förutom att husmanskosten är ett matarv så vill man med temadagen även lyfta fram att det är hållbar och nyttig mat. Traditionell husmanskost lagas från grunden med lokala råvaror och inga halvfabrikat. Maten är näringsrik utan att vara svårlagad eller dyr. Därför hoppas man även att yngre generationer ska hitta till husmanskosten.
– Alla unga generationer är något äldre året därpå, svarar Carl Jan Granqvist från
Gastronomiska Akademin på frågan om hur man ska väcka intresset för husmanskost
hos fler unga. Det är en utvecklingsfråga. Ungdomar följer mer trender, men en balans där är ju bra.
Vid lanseringen för temadagen bjöds det på blodpudding, och måltiden följdes av diskussioner kring olika rätter från det traditionella svenska köket som ligger folk nära hjärtat. Husmanskosten är inte bara ett folkkärt matarv, utan även ett sätt att gynna lokal svensk matproduktion och hälsan. Därför, menar arrangörerna, är den värd en egen dag i kalendern.
Text: Signe Lo Viklund
